Ett studentliv
Med handduken lindad runt midjan stod han och granskade sig själv i spegeln. Lite smått överviktig, men inte så farligt. Han spände sig och kunde svagt antyda magrutor. Han tränade på gym en gång i veckan och det hade trots allt gett en del effekt.
Det var kostymtvång på festen och han hade bara en kostym så klädseln var lätt att bestämma. Nytvättade kalsonger och strumpor var en självklarhet. Han funderade på om han skulle ha slips också, men tänkte att de flesta av de andra killarna nog inte skulle ha det, så han avstod. När han fått på sig kläderna ställde han sig åter vid spegeln. Kostymen satt bra och han kände sig prydlig. Han konstaterade återigen att han inte var nån Brad Pitt, men heller ingen Bert Karlsson.
Hans mörkblonda hår hade växt till nästan fyra centimeter och det betydde att det var dags att klippa ner det till två, hans standardklippning hos frisören. Han rufsade till håret och betraktade sig själv i spegeln med en tough-guy-blick, men bestämde sig sen för att ha det som han brukade, med håret kammat platt och luggen lite snett uppåtgående.
Han funderade på om han glömt något, gick sen ut ur rummet och tog hissen ner till bottenvåningen. Just när han öppnade dörren ut kom han på att han hade glömt deodoranten. Han skyndade sig tillbaka och sprejade lite på halsen och i armhålorna med sin "Hugo Boss". Innan han gick ut kollade han sig en gång till i spegeln och petade lite extra i håret för att få ett tillfredsställande resultat.
När han väl kom till förfesten var klockan tjugo över sex. De andra killarna var redan där, de satt och drack öl. Han tog själv en öl från kylen och gav sig in i deras diskussion om svåra tentor och dåliga föreläsare. Stämningen var ganska stel, men den lättades upp när de diskuterade vad det skulle komma för brudar på festen och hur bordsplaceringen skulle ske. Snart var klockan halv åtta och det var dags att bege sig av. De visste att stället de skulle till låg åtminstone 400 meter bort så de bestämde sig för att ta en taxi. Någon ville att de skulle ringa till en taxifirma där det var större chans att få en svensk chaufför, och så fick det bli.
På festen var det lottad bordsplacering och han fick sitta bredvid en tjej han aldrig träffat förut. Hon hade blont och lätt lockigt hår. På sig hade hon en blå jeanskjol och röd blus med rosa blommor på. Hennes utseende var alldagligt. Rättså söt tänkte han. Maten kom snart in och de hade en trevlig konversation. Han fick veta att hon hette Annika, läste naturvetenskap, var 22 år, hade tre år äldre syster som hette Anna, och att hon tagit ett halvår ledigt och jobbat som städerska på ett hotell i Tyskland. Hon fick veta att han hette Kristian, läste ekonomi, var 24 år, hade en två år yngre bror vid namn Jon, och att han aldrig jobbat utomlands men däremot åkt till Mallorca flera gånger.
Mitt i deras konversation hördes ett klingade ljud av en sked som slagits mot ett glas. Alla tystnade och en kille med bakåtslickat hår ställde sig upp och höll ett högtidligt tal. Sen skålade alla och sjöng visor om hur de var första klassens fyllesvin.
I takt med att alkoholen började verka blev deras diskussion intensivare och intressantare. De pratade om konstiga människor de träffat och roliga saker de varit med om. När festen började gå mot sitt slut hade de blivit goda vänner. De bestämde att träffas redan nästa dag.
Dagen efter stod han vid spegeln igen, på sig hade han ett par gråa Chinos-byxor, och en svart tröja han köpt på Dressmann. Lite småtråkigt kan man ju tycka, men han visste att det var kläder som alltid funkade. Det var ju inte så att man utan vidare lade ut 700 spänn på en blå skjorta med röda rosor på bara för att två månader senare märka att den blivit omodern, eller ännu värre, komma på en fest där en annan kille har en precis likadan.
De träffades på Stortorget. Båda tackade för gårdagen och sa att det var kul att se varandra igen. Fast nervositeten var påtaglig. Under gårdagen hade de haft jättekul tillsammans, men nu kändes allt bara konstigt. En lång stund gick de och tittade rakt fram utan att säga nånting. Tillslut frågade han henne om det var Anna som hennes syster hette. Hon svarade jakande, och han hejdade sig i sista sekunden från att säga att han hade en kompis som hette Anna.
När de väl kommit till caféet hade de i varje fall nånting att prata om. De klagade på att fikat var alldeles för dyrt och att de som studenter fick alldeles för lite i studielån, efter hyra och mat räckte knappt deras pengar nån vart alls. Sen kom de in på den dåvarande konflikten om USA skulle anfalla Irak eller inte. Hon menade att USA borde lyssna mer på FN istället för att tro att de kan göra vad de vill. Han höll med men påpekade också att Saddam Hussein är en dålig ledare för Irak och han behöver fråntas sin makt. Ingen av dem hade bestämda åsikter om nånting och de undvek att diskutera saker de inte kom överens om.
Efter ett tag föll deras samtal lika naturligt som det gjorde gårdagen. Och efter ännu ett tag föll de ner i samma säng.
Sedan några svettiga minuter passerat tänkte han "Jag är 24 år och har nu haft sex med fyra tjejer i mitt liv! Visst. jag känner de som haft sex med över tjugo tjejer, men jag har andra jämnåriga polare som inte haft sex med någon... Så dålig är jag inte i varje fall!" Sen hände det någonting mycket underligt, till det medvetna kom en tanke fram till honom och sa "Tänk, jag har haft sex med så många tjejer som går att räkna på en fyrafingrad hand." För en hundradel av en sekund tänkte han tanken, innan han förträngde den till det undermedvetna.
