Filosofiskt ficklexikon av Francois Voltaire
Kopierat från: http://www.bokhyllan.com/Las_recension.asp?Bok=34999&ID=
Läst vår 2007.
"Filosofiskt ficklexikon" (1769) av Francois Marie Auret de Voltaire består av 118 artiklar i bokstavsordning från Abbé till Vertu [Dygd]. Dock är det inte mycket som påminner verket om ett lexikon i vanlig bemärkelse. Ett lexikon strävar vanligtvis efter att vara objektivt, värderingsfritt och sammanfattar det som redan har sagts, medan Voltaire ofta är ytterst subjektiv. Under uppslagsordet "Ateism" kommenterar han till exempel på ett ställe, "[j]ag skulle inte vilja ha med en ateistisk furste att göra om han fann det förenligt med sitt intresse att stöta mig i en mortel".
Vad han skriver är högst godtyckligt i både avseendet vilka ämnen han väljer att ta med, och vad han väljer att skriva om dessa ämnen. Det ägnas till exempel ett avsnitt åt Jesus lärljunge Paulus, men "Jesus" själv finns dock inte med som uppslagsord. Begreppsdefinitioner och historiska fakta som är primära i vanliga lexikon, är för Voltaire endast sekundära - de används för att underbygga hans argumentation. I varje artikel framför han en åsikt eller driver en tes.
Voltaire brukar ses som frontalfiguren för Upplysningen, en epok som präglades av tron på förnuftet och yttrandefriheten. FFL är inte något undantag. Boken riktar sig mot alla han anser vara toleransens motståndare, främst kyrkan och påvedömets makt. Voltaire förespråkar dygden och vill rasera den dogmatiska tron.
Jag tycker hans personliga vinkling och godtyckligheten i vad han skriver under uppslagsorden kan gå lite väl långt ibland. Jag tyckte till exempel det skulle vara intressant att se hur han definierar filosofi och vad det innebär att vara filosof, men när jag kommer till uppslagsordet "filosof" är definitionen där ytterst kortfattad och istället ägnar han det utrymmet åt långa redogörelser om filosofer blivit censurerade och förtryckta av kyrkan/den styrande makten. Sen tyckte jag den korta definitionen han gav av "filosof" inte alls var tillfredsställande, jag höll inte alls med honom.
Samtidigt diskuterar han intressanta frågor i andra artiklar. Till exempel om ett samhälle fungerar bättre där folket tror på en gud som straffar och belönar, än ett ateistiskt samhälle.
Betyg 3,5.
Läst vår 2007.
"Filosofiskt ficklexikon" (1769) av Francois Marie Auret de Voltaire består av 118 artiklar i bokstavsordning från Abbé till Vertu [Dygd]. Dock är det inte mycket som påminner verket om ett lexikon i vanlig bemärkelse. Ett lexikon strävar vanligtvis efter att vara objektivt, värderingsfritt och sammanfattar det som redan har sagts, medan Voltaire ofta är ytterst subjektiv. Under uppslagsordet "Ateism" kommenterar han till exempel på ett ställe, "[j]ag skulle inte vilja ha med en ateistisk furste att göra om han fann det förenligt med sitt intresse att stöta mig i en mortel".
Vad han skriver är högst godtyckligt i både avseendet vilka ämnen han väljer att ta med, och vad han väljer att skriva om dessa ämnen. Det ägnas till exempel ett avsnitt åt Jesus lärljunge Paulus, men "Jesus" själv finns dock inte med som uppslagsord. Begreppsdefinitioner och historiska fakta som är primära i vanliga lexikon, är för Voltaire endast sekundära - de används för att underbygga hans argumentation. I varje artikel framför han en åsikt eller driver en tes.
Voltaire brukar ses som frontalfiguren för Upplysningen, en epok som präglades av tron på förnuftet och yttrandefriheten. FFL är inte något undantag. Boken riktar sig mot alla han anser vara toleransens motståndare, främst kyrkan och påvedömets makt. Voltaire förespråkar dygden och vill rasera den dogmatiska tron.
Jag tycker hans personliga vinkling och godtyckligheten i vad han skriver under uppslagsorden kan gå lite väl långt ibland. Jag tyckte till exempel det skulle vara intressant att se hur han definierar filosofi och vad det innebär att vara filosof, men när jag kommer till uppslagsordet "filosof" är definitionen där ytterst kortfattad och istället ägnar han det utrymmet åt långa redogörelser om filosofer blivit censurerade och förtryckta av kyrkan/den styrande makten. Sen tyckte jag den korta definitionen han gav av "filosof" inte alls var tillfredsställande, jag höll inte alls med honom.
Samtidigt diskuterar han intressanta frågor i andra artiklar. Till exempel om ett samhälle fungerar bättre där folket tror på en gud som straffar och belönar, än ett ateistiskt samhälle.
Betyg 3,5.
Kommentarer
Trackback
