Spelkortsmysteriet av Jostein Gaarder


Kopierat från: http://www.bokhyllan.com/Las_recension.asp?Bok=35001&ID=




Läst 2005

Spelkortsmysteriet av Jostein Gaarder handlar till ramberättelsen om en pojke som åker bil med sin pappa genom Europa för att hämta hem mamman som söker efter sig själv i Aten.
Den inre berättelsen utspelar sig i en bok som pojken läser på vägen. Där får vi höra om en man som blivit strandsatt på en mystisk ö, där han möter levande former av korten i en kortlek. Dessa kort är mycket besvärade av att tänka, det blir för komplicerat för dem att svara på mannens enkla frågor. Undantaget är jokern, som blir en symbol för filosofin. Han är den enda frigjorda och fritt tänkande. Han är också den som är förutspådd att lösa öns gåta...
De två historierna har tydliga parallellscener, och senare uppenbaras det hur de hör samman med varandra.

Jag känner viss hatkärlek till Jostein Gaarder, men jag är inte så mycket för att hata så det blir mest kärlek. Det jag stör mig på är hur han antar en definition av filosofi som jag inte riktigt kan hålla med om och som jag tycker är missvisande. Filosofi handlar i Gaarders böcker mycket om att fråga sig om vem man är, var man kommer ifrån, om Gud finns, om det finns liv på andra planeter, om att se sitt liv i förhållande till universum och evolutionen osv. Jag skulle inte vilja låsa min tanke vid att vara intresserad av sådana frågor. Jag som filosof vill inte identifiera mig med personerna som kallas för filosofer i hans böcker. Jag känner mig inte som en av dem.

Men å andra sidan finns det mycket som jag tycker om i boken. Gaarder är klurig och har tänkt till. Han använder sig mycket av liknelser, och det tycker jag om. Sen är jag speciellt förtjust i hans skildring av jokern, och hans jämförelse av en filosof som en joker - där närmar han sig en uppfattning om filosofi som jag tycker är mer intressant. De andra korten tycker att Joker är bekymmersam för han har inga prickar, han är ingenting, men kan samtidigt vara vad som helst.

På det hela tycker jag att boken var underhållande, spännande och berikande att läsa.

Betyg 4.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback