C-uppsats i litteraturvetenskap: "Anteckningar från källarhålet", Bachtin, karnevalen och menippén
C-uppsats i litteraturvetenskap VT 2007.
Anteckningar från källarhålet, Bachtin, karnevalen och menippén - En analys av Dostojevskijs Anteckningar från källarhålet med utgångspunkt i teorier utvecklade av Michail Bachtin.
Presentation:
Jag skrev min B-uppsats i litteraturvetenskap om berättartekniken i Anteckningar från källarhålet (1864) av Fjodor Dostojevskij (1821-1881) och uppmärksammade då litteraturkritikern Michail Bachtin i hans verk Dostojevskijs poetik. Där presenterades begrepp som var nya för mig, som "karnevalsk litteratur" och "den menippeiska satiren" (också kallad menippén). Det karnevalska innefattar bland annat en "fri och familjär kontakt mellan människor", och den menippeiska satiren "förenar löje och allvar i sökandet efter en moralisk och filosofisk sanning". Bachtin har listat fjorton punkter som karakteriserar menippén. När jag läste igenom dessa slog det mig hur väl nästan alla representeras Anteckningar från källarhålet. Det slog mig också hur till synes vitt skilda många av aspekterna är. Bachtin är dock noga med att understryka "den organiska enheten i alla dessa och till synes så heterogena drag, den djupa inre enhetligheten hos denna genre", och menar att den kommer ur "karnevalen och den karnevalska förnimmelsen av världen".
Men medan karnevalen är en munter tillställning, med livlighet och gemenskap, möter vi i Anteckningar från källarhålet en berättare som grubblar, är bekymrad och ensam, skäms och visar en skamlig nakenhet. Hans nakenhet står i kontrast till karnevalens masker och utklädda människor. Kan så tydliga kontraster ändå vara förenliga, och hur ska man förstå det i så fall? För att förstå Anteckningar från källarhålet måste man konfrontera verkets djupa ambivalens.
Hela uppsatsen finns tillgänglig att läsas här:
http://www.gigafiles.co.uk/files/5047/c-uppsats-dostojevskij.pdf
Anteckningar från källarhålet, Bachtin, karnevalen och menippén - En analys av Dostojevskijs Anteckningar från källarhålet med utgångspunkt i teorier utvecklade av Michail Bachtin.
Presentation:
Jag skrev min B-uppsats i litteraturvetenskap om berättartekniken i Anteckningar från källarhålet (1864) av Fjodor Dostojevskij (1821-1881) och uppmärksammade då litteraturkritikern Michail Bachtin i hans verk Dostojevskijs poetik. Där presenterades begrepp som var nya för mig, som "karnevalsk litteratur" och "den menippeiska satiren" (också kallad menippén). Det karnevalska innefattar bland annat en "fri och familjär kontakt mellan människor", och den menippeiska satiren "förenar löje och allvar i sökandet efter en moralisk och filosofisk sanning". Bachtin har listat fjorton punkter som karakteriserar menippén. När jag läste igenom dessa slog det mig hur väl nästan alla representeras Anteckningar från källarhålet. Det slog mig också hur till synes vitt skilda många av aspekterna är. Bachtin är dock noga med att understryka "den organiska enheten i alla dessa och till synes så heterogena drag, den djupa inre enhetligheten hos denna genre", och menar att den kommer ur "karnevalen och den karnevalska förnimmelsen av världen".
Men medan karnevalen är en munter tillställning, med livlighet och gemenskap, möter vi i Anteckningar från källarhålet en berättare som grubblar, är bekymrad och ensam, skäms och visar en skamlig nakenhet. Hans nakenhet står i kontrast till karnevalens masker och utklädda människor. Kan så tydliga kontraster ändå vara förenliga, och hur ska man förstå det i så fall? För att förstå Anteckningar från källarhålet måste man konfrontera verkets djupa ambivalens.
Hela uppsatsen finns tillgänglig att läsas här:
http://www.gigafiles.co.uk/files/5047/c-uppsats-dostojevskij.pdf
Kommentarer
Trackback
