Snöslask osv

Daterat: 28 Mars 2006 i haketdagbok.

----

Hej. Jag är vimsig, vrickad och snurrig. Det finns vissa saker som mänskor av min sort måste lära sig. När att tänka och när att inte tänka till exempel. När att skratta och inte skratta. När att sova och när att vara vaken. När jag skulle sova igårnatt var min kropp euforisk. När jag skulle läsa min skolbok idag somnade jag. Jag har tänkt så många tankar idag, men jag tänkte aldrig tanken att jag skulle ta med mina skor hem från innebandyn. Det fick bli en extra promenad.

Ibland kommer jag att tänka på när jag gick på gymnasiet. Man tänker liksom att man ska vakna till nån gång efter man har ätit frukost. Men det gjorde inte jag. Jag kunde vara lika trött som de fem sekunderna efter man just gått upp en tidig morgon fram till lunch.

Egentligen hade jag inte alls tänkt skriva om trötthet.

Jag är med i en diskussionsgrupp. De är så engagerande allihopa. Det är roligt att se. Människor som intar sin roll på så stort allvar. Det är väl det kärlek är. Att leva för någonting. Så glömmer man bort sig själv. Jag försöker också ta mina uppgifter på allvar. Men samtidigt känns det fel, för det är inte rollen jag vill ha. Min kropp är inte anpassad för att analysera littertur. Min hjärna bryr sig inte om att notera vissa uppenbara saker. Den har tänkt sig andra saker åt mig.

Nu är det mörkt och regn ute. Jag har satt ner värmen på elementet.

Det är så lätt fastna i tänkandet om att en är bättre och en är sämre. Gunnar pratade om hur han sätter plus och minus på människor. Han bad mig sätta plus och minus på min pappa. Jag förklarade att jag inte tänker i sådana termer. Då bad han mig att säga vad som var bra och dåligt istället. När jag sa att jag upplevde det som samma sak, föreslog han då att jag skulle säga det positiva och negativa.
Jag gick med på att man kan säga att en viss egenskap kan vara mer eller mindre lämplig för att uppfylla ett visst syfte. Men att någonting i sig skulle vara rent allmänt bra? Det är ett konstigt antagande. Allting är meningslöst om man inte relaterar det till nåt annat. Allting görs för ett syfte.

Visst tycker jag mig se en tendens att våra uppfattningar om vad som är bra sammanlöper. När allt kommer kring tycker alla att samma personer är snyggast. Och vid en noggrannare granskning går det ofta bra att komma överens om vilken text som innehåller de högsta litterära kvaliteterna. Vilka människor som är lyckade och vilka som misslyckade. Betyget U står inte för underbarn.
Man kan lätt börja tvivla på ett påstående om att du är inte sämre, du är bara annorlunda. Var det bara uppmuntrande ord för att de som är sämre inte ska bli ledsna? Det finns mycket man kan se på olika plan.

Jag har funderat en del kring mode och ordet moral.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback